Vinho da Ordem - vinodlingar på vintern

Vinho da Ordem – räddar druvsorter

Pedro Jerónimo är miljöingenjör och pendlar mellan Holland och vingården i nationalparken i Beira Interior. Hans mål – att rädda utrotningshotade druvsorter.

– Vi behöver dem för framtiden, för att bevara den biologiska mångfalden.

Traditionen och historien viktig

Beira Interior i centrala Portugal gränsar till Spanien och har ett dramatiskt landskap med höga berg, isolerade gamla byar och befästa städer. Här finns en av landets största nationalparker, och i den magra jorden längs sluttningarna på bergskedjan Serra da Estrela har odlats vin i hundratals år. I den lilla byn Valhelas har familjen Jerónimo brukat marken i fem generationer. Traditionen drivs vidare av Pedro Jerónimo, som gör vin i minimala mängder under namnet Vinho da Ordem. Namnet är en hyllning till de religiösa ordnar som odlade vin här en gång i tiden.

– Jag är född i Lissabon men minns semestrarna hos mina farföräldrar här i Valhelas, säger Pedro Jerónimo, som inte kunde se de hundraåriga vinrankorna förfalla.

Pedro Jerónimo femte generationen som brukar marken i Valhelas, där Vinho da Ordem odlar sina viner.
Pedro Jerónimo femte generationen som brukar marken i Valhelas, där Vinho da Ordem odlar sina viner. Foto: Vinho da Ordem

Oländig terräng som får många att ge upp

För tolv år sedan började han engagera sig i familjens vingård – en dryg hektar med blå och gröna druvor planterade om vartannat.

– Så odlade man förr, det var ett sätt att överleva. Om någon druvsort gav lite frukt, gav en annan desto mer. Alltid fick man något.

Den oländiga terrängen och det avlägsna läget ställer krav på vinodlaren, villkor som inte alltid rimmar med dagens verklighet. Om utmaningarna säger Pedro Jerónimo:

– Det finns fortfarande en del vingårdar runt omkring, men allt fler överges på grund av ägarnas ålder – en del är över 80 år – men också för att produktiviteten är lägre. Folk ger helt enkelt upp dem.

Rio Zezere, en biflod till Tejo, som har sin källa i Serra da Estrela och rinner förbi Vinho da Ordems vinodlingar.
Rio Zezere, en biflod till Tejo, som har sin källa i Serra da Estrela och rinner förbi Vinho da Ordems vinodlingar. Foto: Vinho da Ordem

Tillbaka till ursprunget

Pedro Jerónimo har en bakgrund inom biologi och kemi på miljöområdet, men kunde inget om vin. Till sin hjälp att bevara vingården har han ett team, alla experter på sitt område, alla från trakten. Målet är att återplantera de gamla druvsorterna och göra vin så som man gjorde förr – ingen bevattning, ingen gödning eller ogräsbekämpning. Ingen odlad jäst och minimalt med svavel. Varje år blir det cirka 2000 flaskor, varav hälften behålls för eget bruk och säljs direkt från källaren. Ett litet antal flaskor finns tillgängliga i Sverige genom den nystartade importören Boa Pressão, som fokuserar just på hantverks- och naturviner från Portugal.

Enkel och naturlig vinframställning

En flaska Vinho da Ordem Rosado (rosé).
En flaska Vinho da Ordem Rosado (rosé). Foto: Vinho da Ordem

Vinho da Ordem gör tre olika viner. Ett vitt, eller snarare orange, ett rött och ett rosé.

– Alla består av en mix av de druvor som vi har. Vi har fått hjälp med att analysera fältet, och totalt tror jag att vi har runt 16 druvsorter.

I rosévinet är alla varianter representerade. Bland dem hittar vi rufete, jaen, síria, fonte cal och folgasão. Vinmakningen för samtliga viner är rätt likartad och rättfram:

– Vi skördar alla druvor samtidigt och låter det jäsa i någon vecka. Sedan får vinet vila på ståltank fram till december, då drar vi över det i ett annat fat efter att de fasta partiklarna har ramlat till botten. Det gör att vi inte behöver filtrera. Vi tillsätter bara minimalt med svavel vid buteljeringen för att vinet ska hålla sig stabilt, max 30 milligram per liter.

– Vi vill att vinet ska vara ett resultat av vårt arbete i vingården, inte i källaren.

Stilen på årgångarna varierar

Han erkänner att det kan vara lite svårt att välja rätt skördetillfälle. De minst mogna druvorna får ju inte vara för sura och de längst komna inte vara ruttna eller russinaktiga.

– Men vi lär oss med åren, och det roliga är att alla årgångar varierar i färg och smak.

Med ett leende som går att ana genom luren ända till Sverige, minns Pedro Jerónimo årgången 2014.

– Vi älskade det allihop, men det finns inte kvar eftersom vi bara gör några tusen flaskor per år. Men det är också charmen med det hela.

Klarade 2021 mycket bättre än de flesta

Om 2021, som var en katastrof på många håll i Europa, låter han inte lika uppgiven som sina kollegor främst i Frankrike – och det mycket tack vare de lokala druvsorterna som genom åren har anpassat sig till förhållandena här med heta somrar och kalla vintrar, och en mark med mestadels granit.

– Kvaliteten på druvorna var bra, även om vi inte fick så stor kvantitet. Det var inte så varmt i år och ganska regnigt, så vissa odlare förlorade mycket i olika svampsjukdomar. Vi klarade oss bra för våra rankor har inte lika stort lövverk som de yngre, så det finns inte mycket för svamparna att få fäste i.

– Dessutom jobbar vi hårt ute i vingården för att förhindra svampangrepp. Det kan vi göra för vi är så små, vi har ju bara en hektar och två småplättar.

Fel att ta bort gamla druvsorter

Att de gamla druvsorterna försvann trots sin härdighet är inget unikt för Portugal. Samma fenomen går att se i de flesta europeiska vinländer – liksom en sentida insikt att de är värda att rädda i en värld som väntas få ett allt mer extremt klimat.

– Dels var de riktigt gamla sorterna inte certifierade, dels var de inte det första valet när odlare skulle återplantera – de äldre druvsorterna ger färre druvor och inte så mycket färg. De var helt enkelt inte accepterade av kritikerna, förklarar Pedro Jerónimo och hänvisar till Parkerisation (på 80‑talet var vinkritikern Robert Parker så tongivande att producenter gjorde vin för att tillmötesgå amerikanens fäbless för muskelbyggarfrukt och ny ek, vilket kunde ge höga poäng och bra försäljning).

– Odlarna förstörde sina vingårdar. Det är i och för sig inget fel i att odla syrah, men enligt mig är det fel att rycka upp gamla vingårdar för att i stället plantera syrah.

Pedro Jerónimo förevisar de gamla vinodlingarna som Vinho da Ordem hämtar sina viner från.
Pedro Jerónimo förevisar de gamla vinodlingarna som Vinho da Ordem hämtar sina viner från. Foto: Vinho da Ordem

Gamla druvsorter allt populärare

Men nya tider är på gång. Allt fler odlare, producenter och kritiker börjar uppskatta de gamla druvsorterna och inse deras inneboende kvaliteter.

– Dessa druvor är anpassade till lokala förhållanden genom ett naturligt urval och levererar därmed bra resultat. Några av dem kan i framtiden användas på andra platser och vara en del av den internationella druvbanken, som syrah, och nu på senare tid touriga nacional (den blå portugisiska druvan är en av 6 ”nya” sorter som tillåts att odla i Bordeaux för att klara ett varmare klimat, red anm).

Frihet utanför ursprungsbeteckningarna

Trots de ”ultralokala” druvsorterna säljs Vinho da Ordems viner bara som Vinho Portugal (”portugisiskt vin”), inte under ursprungsbeteckningen DOC Beira Interior.

– Så gör många här, förklarar Pedro Jerónimo som har argumenten redo:

– Utanför ursprungsbeteckningen har vi större frihet att göra hur och vad vi vill. Att göra vin av ett visst antal druvor med en viss teknik, det går emot vår stil av vin. Dessutom – hur ska vi kunna certifiera vårt vin om vi inte själva vet vilka alla druvor är?

Trots den lilla produktionen är det möjligt att prova vinerna här i Sverige.

– Än så länge finns de bara på ett fåtal restauranger i Stockholmsområdet, men vi siktar på att kunna ha vinerna i beställningssortimentet i början på nästa år, säger Bernard Horn Weitzberg på Boa Pressão.

Lämna en kommentar