Anna Jorgensen på Cortes de Cima provar vin ute med vinodlingarna i bakgrunden.

Cortes de Cima föregångaren

De kom med båt från utlandet och planterade en förbjuden druvsort. Nu är syrah accepterad och Cortes de Cima i Alentejo en föregångare vad gäller hållbar vinmakning.

Det är sista veckan i juli och Anna Jorgensen förbereder för skörden som ska börja dagen därpå. Det är en vecka tidigare än i fjol. Å andra sidan håller de på i två månader.

– Vi har vinodlingar på två olika ställen och många olika druvor, så det drar ut på tiden, säger Anna, dotter till det dansk-amerikanska paret Carrie och Hans Jorgensen som kom seglande till Portugal 1988.

Anna har tagit över ansvaret för den 140 hektar stora domänen, med huvudsäte och 100 hektar vid Vidiguera i inlandet och resterande 40 hektar tre kilometer från Atlantkusten.

Olagligt vin

Historien om Cortes de Cima liknar en sannsaga om två äventyrare. Carrie och Hans planterade de första vinstockarna 1991. Fem år senare skördades de första druvorna. Det ”illegala” vinet på syrah släpptes 1998 och blev succé direkt.

Inkognito togs emot väl, både här hemma men kanske ännu mer utomlands. Det var revolutionerande och just den här perioden var viktig för Alentejo som region. Man började med många nya tekniker, som att skörda senare för högre alkohol och använda fransk ek, berättar Anna.

Köpte gården Cortes de Cima

Hans Jorgensen som tillsammans med sin hustru Carrie äger Cortes de Cima.
Hans Jorgensen som tillsammans med sin hustru Carrie äger Cortes de Cima. Foto: Fredrik Åkerman

Det hela började alltså med att hennes föräldrar var ute på långsegling. De lade till i Portugal och blev kvar längre än planerat på grund av en storm. Detta var precis efter att Portugal hade gått med i EU och många investerare besökte landet, däribland danskar. Så gick det som det kan gå. Paret Jorgensen fattade tycke för gården Cortes de Cima i Vidiguera och slog till.

– Från början var intentionen inte att göra vin. Det hade funnits planteringar här tidigare, men rankorna var uppryckta. Mamma och pappa började i stället med oliver, spannmål och meloner. Det fortsatte de med även efter att de planterade vinstockarna, det tar ju några år innan man kan börja skörda.

Blå druvor i område med gröna

Just här fanns mest gröna druvor, men Jorgensens jordanalyser visade att området var väl så lämpat för blå varianter. De satte lokala sorter som aragonez och trincadeira, men också syrah, vid den här tiden förbjuden i appellationen.

– Klimatet passade för syrah, och mina föräldrar var inspirerade av hur bra druvan presterar i Kalifornien och Australien med liknande terroir.

Att vinet inte kunde klassas i appellationssystemet brydde de sig inte om. Det sålde ändå, på egna meriter.

Stor påverkan på regionen

– Bara något år efter att Inkognito lanserats godkändes syrah i appellationen. Nu är det den femte mest planterade druvan i Alentejo, berättar Anna, som också är rätt säker på att förhållandet mellan blå och gröna druvor nu är 50–50.

– Rött vin är mer intressant kommersiellt, plus att klimatet här passar bra för blå druvor.

Om appellationsssystemet säger hon dock:

– Vi ska försöka få några viner klassade i DOC, för vi vill representera ett ställe, varifrån vi kommer. Är vi inte med i DOC får vi inte skriva ut Alentejo på etiketten. Tidigare sålde mina föräldrar majoriteten inom landet, men vill vi exportera mer är det viktigt med ett ursprung.

Pinot vid kusten

Även på gården vid kusten, Zambujeira Velha, experimenterar Jorgensens. Här planterade de inhemska alvarinho och loureiro, men också sauvignon blanc, chardonnay och pinot noir.

– Pinot noir är en kuriositet, erkänner Anna, och påminner om att många vinmakare när en dröm om att odla den kinkiga men delikata sorten från Bourgogne.

– Vi ville prova, och ska det fungera någonstans är det vid kusten. Här påminner klimatet om Sonoma Coast, och vi har sandsten precis som i Russian River Valley, där pinot trivs utmärkt. Men det är ett milt klimat med mycket dimma, så tyvärr är sjukdomstrycket mycket större här än inåt landet.

Ekologiskt och hållbart

Miljön har alltid varit viktig för Cortes de Cima. De har solpaneler och återvinner vatten. De började konvertera till ekologisk odling 2019, från skörden 2022 är de certifierade.

– Vi försöker bringa energi tillbaka till jorden på naturlig väg. Vi låter ogräset växa, eller sår olika grödor mellan raderna. Vi har också egen kompost.

Eko-certifieringen är viktig framför allt för exportmarknaden.

– Medelportugisen bryr sig inte så mycket, men vi hoppas på en ändring. Det är många som säger att de odlar ekologiskt – vi vill kunna visa att vi verkligen gör det, att det inte bara är snack.

De vill också fungera som förebilder.

– Hållbarhet är fortfarande en nisch, Portugal är inte det mest progressiva landet vad gäller detta.

Anna Jorgensen driver Cortes de Cima idag.
Anna Jorgensen driver Cortes de Cima idag. Foto: Anna Jorgensen

Testar med amforor

Även om Cortes de Cima gärna testar nytt, värnar de om traditionerna. De har börjat så smått med amforor, vilket är en tradition här sedan romartiden. Det finns till och med en appellation där man måste lägga sitt vin i amfora (i Portugal kallad talha), DOC Alentejo Vinho de Talha.

– Förr användes talha mest för hemmabruk, nu är det på modet och kommersiellt intressant, förklarar Anna.

Cortes de Cima lade sitt första vin i talha 2019 av aragonez och trincadeira. Förra året gjorde de enligt traditionen, lät skal och allt ligga fram till den 11 november, St Martins Day, då man enligt DOC-reglarna ska skilja must och skal.

– I år ska vi prova med ett skalmacererat vitt vin från kusten, troligtvis alvarinho eller sauvignon blanc.

Framtiden – gamla inhemska druvor

I framtidsplanerna ingår också att plantera nya vinodlingar för att komplettera druvsortimentet med mer lokala sorter. Det är ett högst medvetet val.

– Gamla varianter har anpassat sig till klimatet och har bättre förutsättningar att klara framtida utmaningar. Vi vill också göra viner som säger något om platsen, och vad passar då bättre än inhemska druvor odlade som buskvinranka (bush vines)?

I Sverige genom Amka

Ett par av Cortes de Cimas viner finns i Sverige, genom importören Amka.

Håll dig uppdaterad!

Jag skickar regelbundet ut e-post med ny information om vinlandet Portugal, portugisiska viner och eventuella boklanseringar. Vill du också hålla dig uppdaterad om den portugisiska vinvärlden? Gör som cirka 3500 andra och prenumerera på mina utskick. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Tack för att du prenumererar på mina informationsutskick.

Något gick fel.

Lämna en kommentar

Viktigaste druvorna

Har du också svårt att förstå dig på Portugals druvsorter? Jag har satt samman en enkel och pedagogisk översikt över de 19 viktigaste druvsorterna som du kan få helt gratis. Den skickas som en pdf-fil via e-post.

Tack för att du vill motta information från mig.

Något gick fel.