António Maçanita i vineriet med fyra flaskor vin.

António Maçanita – djärv rebell

Meritlistan är tjock som en bibel, men det är hans arbete på Azorerna som går till historieböckerna. António Maçanita är vinmakaren och oenologen som går sin egen väg, oavsett vad omgivning och regelverk säger.

Djärv, rebellisk och eftertänksam

António Maçanita marknadsförs som en djärv och rastlös person. Rebellisk men eftertänksam. Efter ett par långa samtal där varje fråga blommar ut till en skog av stickspår och resonemang ger jag pr-människorna rätt. António är raka motsatsen till varje uns av konformism. Men tro inte att hans idéer bygger på plötsliga infall. Allt han gör är väl grundat på historiska studier och en fascination för att traditioner inte har naglat sig kvar av en slump.

Är han bara 42 år?

Tillsammans med kollegor driver han tre vinproducerande företag i Portugal samt konsulterar åt 13 vinproducenter. Han har räddat lokala druvsorter och blåst nytt liv i vinodlingen på Azorerna.

Är karln verkligen bara 42 år?

Kombinera vetenskap med historia

– Jag började tidigt och har alltid velat kombinera vetenskap med historia. Vetenskapen fick jag från pappa, historieintresset från mamma. Jag vill förstå varför, se samband. Och lära av de misstag som gjorts.

Individualisten föredrar samarbete

Att António Maçanita, utpräglad individualist, föredrar att arbeta med andra är en logisk konsekvens av hans tankesätt.

– Man kan tycka att det är lite märkligt – banker och investerare frågar mig samma sak. Men människor är olika. Vi är bra på olika saker, vi kompletterar varandra.

Azorerna, Alentejo och Douro

Att svaret finns i historien är António Maçanita själv ett exempel på – pappa är från Azorerna, mamma från Alentejo. Hans företag gör vin i just dessa regioner, samt i Douro, där han samarbetar med sin syster Joana som också är oenolog och konsult. De driver Maçanita Wines med en personlig repertoar som innefattar bland annat en druvren malvasia fina. På den röda sidan finns en 100 procent sousão.

Syskonen och vinmakarna António och Joana Maçanita i vineriet i Douro-regionen.
Syskonen och vinmakarna António och Joana Maçanita. Foto: António Maçanita

Räddar utrotningshotade druvsorter

På Azorerna har han skakat liv i nästan utdöda terrantez do pico och kämpar för hybriden isabellas lagliga existens. Han skrattar innan han tar ett djupt andetag och blir seriös igen.

– Jag har alltid gillat underdogs. De lokala druvorna hör till vårt kollektiva minne, det är vår uppgift att bevara dem. Dessutom kan de vara lösningen inför framtiden med ett allt varmare klimat – dessa druvor är anpassade till sin växtplats, de har hög syra, lägre alkohol och är mindre produktiva.

Förbjuden hybrid blir vin

Isabella är ett kontroversiellt engagemang. EU har förbjudit druvsorten då den ansågs vara en av de amerikanska varianter som tog hit vinlusen i mitten på 1800-talet. För Azorerna kom dock isabella som en skänk från ovan. Före phylloxerans utbrott var 90 procent av huvudön Pico planterad med vin. Efter vinlusens slakt dog det mesta och hälften av befolkningen emigrerade. Innan man kom på lösningen med att ympa planterades hybrider – som isabella.

För António Maçanita hör isabella till Azorernas historia och har ett berättigande. Han gjorde ett vin med namnet ”Isabella, A Proibida” (”isabella, den förbjudna”). Myndigheterna blev allt annat än glada.

– Jag hittade ett legalt ingenmansland, så nu gör vi det med en ny etikett, med bara namnet ”A Proibida” (”den förbjudna”). Det är ett härligt vin med fin syra och smak av smultron, lite som en korsning mellan Beaujolais och en aromatisk touriga nacional.

Det mesta exporteras till USA, där det har blivit väldigt populärt.

Började i Alentejo

Herdade do Paço do Morgado de Oliveira - egendomen i Alentejo som FitaPreta gör sina viner på.
Herdade do Paço do Morgado de Oliveira – egendomen i Alentejo som FitaPreta gör sina viner på. Foto: António Maçanita

António Maçanita gjorde sina första viner i början på 2000-talet i Alentejo, i bolaget Fitapreta som han bildade med David Booth. Senare utökades engagemanget till hans barndoms förlovade plats, Azorerna, eller närmare bestämt dess huvudö Pico.

– Vi var där på semestrarna när jag var liten, och jag har alltid älskat platsen. Jag såg potentialen, historien och druvorna.

Snabbt växt på Azorerna

2014 bildades Azores Wine Company. Resten är historia. Från att ha hyrt 30 hektar äger de i dag en bra bit över 100 och har inspirerat andra att börja odla vin igen.

– Nu finns det nog 300 småodlare och 6 större vinproducenter. Fast det är ändå hälften mot före vinlusens utbrott.

Små stenomgärdade vinlotter

Att odla vin på Azorerna är en utmaning. Jordmånen är vulkanisk och stockarna planteras i små stenomgärdade lotter kallade currais. Det må se pittoreskt ut, som ett rutnät längs kusten, men kräver sina krafter. Odlingssättet är numera skyddat av UNESCO.

Här jobbar António Maçanita så försiktigt han kan.

– Pico har en fantastisk terroir. Det är en unik plats med unika druvsorter. Det vill vi bevara, vi vill inte konstruera.

Övermogna druvor avskräckte

Sina bestämda åsikter om hur och vad han vill göra grundar sig både på historik och egna upplevelser. António Maçanita har jobbat i såväl Australien och Kalifornien som i Bordeaux (Château Lynch-Bages). I Kalifornien lärde han sig bland annat hur han inte vill göra.

– Där är det viktigt med lång ”hängtid”. De väntar med skörden tills allt är moget, och för att klara det bevattnar de. Druvorna blir övermogna, det blir ingen balans i vinet.

– Jag delar i stället upp fälten i mindre skiften och skördar dem var för sig, när druvorna är precis mogna.

Enkel vinmakning tilltalade

I Bordeaux kändes druvorna snarare lite för gröna vid skörd. Men António Maçanita uppskattade vinmakningen, som han beskriver som enkel och vardaglig.

– Det mesta var vildjäst och man visade stor respekt för druvorna genom att utnyttja gravitation i stället för att pumpa. Mycket inspirerande.

Detta har han anammat och flyttar i princip all sin must med hjälp av naturlig tyngdkraft. Pumpar kan vara rätt brutala och framkalla oönskade aromer.

Teknisk vinmakning i Australien

I Australien handlade det mycket om teknik och vinmakning.

– Jag lägger ingen värdering i det, för de var duktiga på vad de gjorde. De använder alla druvor som går att använda – och till skillnad från i Kalifornien vill de ha en snabb jäsning. Musten värms och de tillsätter enzymer och tanniner för att ge struktur och färg.

Amfora-lagring

Men inspiration går också att hämta där man står. I Portugal finns en 2000-årig tradition av att lagra vin i amfora (talhas), givetvis något som António Maçanita ville testa. Och det med gott resultat.

– Jag provade första gången 2010, med lokal beläggning i form av bivax. Först tyckte jag att vinet helt enkelt var avskyvärt. Det såg jättekonstigt ut. Kanske var det därför folk slutade med amfora. Men jag lät det ligga ett år och när jag sedan buteljerade det hade det stabiliserat sig. Tidigare hade det en vaxig känsla, nu var frukten tillbaka. Det smakar som regionen det kommer ifrån, med ett extra lager.

Okuvlig energi överförs till vinerna

Diskussionen vandrar vidare bort till Georgien och svunna tider, vilket inte stoppar vår moderna klocka som obönhörligen tickar på. António måste till fysioterapeuten, en skada från åren som rugbyspelare spökar.

Hur han även hann med en sportslig karriär förvånar mig knappast – António Maçanita är en man med okuvlig energi, vilket han har lyckats överföra till sina viner.

I Sverige genom Handpicked Wines

Svensk importör av vinerna från de två företagen Fitapreta och Azores Wine Company är Handpicked Wines.

Håll dig uppdaterad!

Jag skickar regelbundet ut e-post med ny information om vinlandet Portugal, portugisiska viner och eventuella boklanseringar. Vill du också hålla dig uppdaterad om den portugisiska vinvärlden? Gör som cirka 3500 andra och prenumerera på mina utskick. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Tack för att du prenumererar på mina informationsutskick.

Något gick fel.

Lämna en kommentar

Viktigaste druvorna

Har du också svårt att förstå dig på Portugals druvsorter? Jag har satt samman en enkel och pedagogisk översikt över de 22 viktigaste druvsorterna som du kan få helt gratis. Den skickas som en pdf-fil via e-post.

Tack för att du vill motta information från mig.

Något gick fel.